torsdag 29 december 2011

Juluppehåll

Just nu har vi juluppehåll för att vara riktigt uppladdade inför 2012.

GOTT NYTT ÅR!

måndag 12 december 2011

Forskningen visar....



alt=""
Skolbiblioteken spelar en stor roll bl a i Usa. Australien och Canada. Det finns därför mycket forskning kring skolbibliotekens betydelse. Här är en sammanställning.

Vill du se bilden lite större?

onsdag 7 december 2011

Skolbiblioteket i relation till LGR 11

Det florerar ut på nätet goda dokumentationer kring hur skolbibliotekens hjärtefråga informationskompetens kan kopplas till LGR 11. Dock kan jag se en för snäv beskrivning av informationskompetens i dessa beskrivningar. Informationskompetensen omfattar så mycket mer än bara sökprocessen och välja information.
Eftersom jag i dag haft en hjärtvärmande lektion tillsammans med en av våra engelsklärare blev jag inspirerad till att gå in i kommentarsmaterialet till engelskan och markera de områden som jag finner knyter an till skolbiblioteksverksamhet.

torsdag 1 december 2011



Sitter spänt och väntar på alla svaren som skall droppa in från de utskickade enkäterna!





Stort tack för att ni tar er tid!

måndag 28 november 2011

onsdag 23 november 2011

Digital resurs














Projektskiss

Vi arbetar enligt följande projektskiss. Dagens möte var mycket givande och många synpunkter lades fram som är värdefulla för den vidare processen.

måndag 21 november 2011

Status november 2011

Följande enkät är ett utkast på hur vi kan bedöma vårt nuläge när det gäller skolbiblioteksstatusen. Förslag på förbättring av enkäten mottages tacksamt innan vi kör den!

Träff med skolgruppen

Onsdag 23 nov kl 15.15 träffas vi i skolgruppen. Dagordning och kallelse finns att hämta som Google Docs.

torsdag 17 november 2011

Förslag från biblioteksgruppen

Flera ideer och tankar presenterades:
  • Samverkan och samordning - Vilka nyckelpersoner kan vi knyta an till skolbiblioteksverksamheten?..... bibliotekarier, lärare, rektorer, svenska 2 lärare, modersmålsslärare, specialpedagoger, fritidpedagoger, föräldragrupper, elevråd, biblioteksråd ... listan blir lång.
  • Samordning och samarbetet leder till att, vi inte som nu, står med klasser som runt om i vår kommun skall jobba med samma tema - samtidigt :-) Samarbetet bibliotekarie/pedagog leder oss in i ett arbete som präglas av gemensamt arbete där vi för en dialog med kreativt idéeutbyte i enlighet med LGR11.
  • Vi behöver en skolbibliotekscentral i miniformat: en medieresursenhet och en kompetensresurs. En kostnadseffektiv åtgärd som undviker att vi står med dubbelex av titlar som egentligen skulle kunnat cirkulera mellan skolorna. Helheten blir större genom att beståndet kan växa gemensamt. Små litteraturbehov som t ex lättläst för nya svenskar kan generera ett ökat och attraktivt media bestånd för dessa grupper om vi samlar resurserna. Inköp på andra modersmål likaså. Bokhyllan växer och blir omväxlande när alla skolor bidrar. Genom kompetensresursen får alla skolbibliotek lika chans att utvecklas.
  • Beståndsregistering - För att vi skall kunna se vad som gömmer sig i våra skolbibliotekshyllor behöver vi ha koll! Behovet att registrera i gemensam katalog blir en nödvändig åtgärd om vi skall samordna.... Samtidigt behöver vi då göra en översyn så att bestånden blir aktuella och up-to-date i relation till elevgrupper och nivåer.
  • Kompetensutveckling för pedagogerna - Att informera om god barn- och ungdomslitteratur är ett område som pedagogerna efterlyser. I stället för att förskollärarena alltid tar det säkra kortet Alfons Åberg kan litteraturguidning leda in på nya och okända läsäventyr. Litteraturtips till pedagogerna ger dessutom möjlighet att de som vuxna får behållning av att ta del av den rika litteratur skatt som gömmer sig hos våra barn- och ungdomsförfattare!
  • Lässtimulans plan och plan för informationsfärdighet är verktyg som behövs för ett rättvisare skolbiblioteksutfall. Genom att via dessa planer riktar insatserna mot olika grupper blir det också lätt att följa upp att aktiviteterna genomförs.



onsdag 16 november 2011

Träff med biblioteksgruppen

I morgon är det dags att träffa biblioteksgruppen, dvs de bibliotekarier som jobbar i eller nära skolan. Det skall bli spännande att ta del av deras funderingar och förslag.


lördag 12 november 2011

Kursplanen i relation till våra projekt

Som jag tidigare berättat har skolbiblioteket och några lärare på Björnekuillaskolan jobbat intensivt nu under några veckor. Glädjande är att så många delar från LGR11 har kommit med i våra projektarbeten! :

o Skolbiblioteksverksamheten stödjer kurs- och läroplaner.

o Skolbiblioteket stödjer elevernas lärande. (Lgr11)

o Skolbiblioteket stödjer elevernas kreativitet. (Lgr11)

o Skolbiblioteket medverkar till att elevernas nyfikenhet stimuleras. (Lgr11)

o Skolbiblioteket ger eleven möjlighet att arbeta både självständigt och tillsammans med andra (Lgr11)

o Skolbiblioteket uppmuntrar elevens möjlighet att pröva egna idéer och lösa problem (Lgr11)

o Skolbiblioteket bidrar till att öka den enskilde elevens självförtroende.

o Skolbiblioteket innebär att eleverna får ökade möjligheter till handledning i sitt lärande (Lgr11)

o Skolbiblioteket erbjuder möjligheter till olika uttrycksformer där språk och bild är viktiga områden .

o Skolbiblioteksverksamheten medverkar till att eleven ges förut­sättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, (Lgr11) (engelska, moderna språk, svenska)

o Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. (Lgr11) (svenska)

o Skolbiblioteket uppmuntrar möjligheter för eleverna att i sina arbeten kombinera ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter (LGR 11) (svenska)

o Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften (Lgr11) Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang (Lgr11)

o Skolbiblioteket stimulerar elevernas intresse för språk och kulturer och förmedla nyttan av språkkunskaper. (Lgr11)

o Skolbiblioteket medverkar till att eleverna ges förut­sättningar att utveckla sin förmåga att möjligheter att kunna kommunicera på engelska och andra språk i tal och skrift (Lgr11) (engelska, moderna språk)

o Skolbiblioteket verkar för att eleven själv skall kunna söka och utveckla kunskap (Lgr11)

o Skolbiblioteket verkar för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem (Lgr11)

o Skolbiblioteket ger eleverna möjlighet till en bredare överblick och sammanhang inom och mellan de olika ämnesområdena (Lgr11)

o Skolbiblioteket ger eleverna möjligheter att utveckla sin förmåga att reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen. (Lgr11) (moderna språk, engelska, samhällskunskap)

o Skolbiblioteksverksamheten bidrar till att eleverna utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i talat språk och texter från olika källor

o Skolbiblioteksverksamheten ger eleverna förutsättningar att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation (Lgr11) (engelska, moderna språk, historia)

o Skolbiblioteket erbjuder eleverna möjlighet att använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, (Lgr11) (svenska, moderna språk)

o Skolbiblioteket visar på vägar hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt (Lgr11) (svenska)

o Skolbiblioteket handleder elev och lärare om rättigheter och skyldigheter, etik och värderingar när det gäller bruk av bilder och annat informationsmaterial. (Lgr11)

o Skolbiblioteket handleder i hur man citerar och gör källhänvisningar (Lgr11) (svenska)

fredag 11 november 2011

Tillsammans i ett processarbete

Upp och ner går det när man arbetar i en process tillsammans med eleverna. Besvikelser och väldig glädje går hand i hand. Flera projekt i gång .... Att vara lärare i ett sådant processarbete är inte lätt. Elever som springer runt i biblioteket i stället för att fokusera .... frustration. Jag som bibliotekarie tappar tålamodet. Men i nästa stund ser vi båda underbara lärprocesser som ger lärande inte bara inom ett område utan flera.

Men lätt är det inte :-)

onsdag 9 november 2011

Kompatibilitet LGR11

Gjort en analys över skolbibliotekets funktion i skolan i relation till läro- och kursplan.
Bara ett utkast.... skall fila mer ....

tisdag 8 november 2011

Bibliotekarieträff

På torsdag träffar jag våra bibliotekarier. Då kommer jag att informera om hur långt i processen vi är. Tillsammans med bibliotekarierna skall vi sedan bolla tankar och idéer utifrån deras perspektiv.

Projektgruppen Bibliotekarier träffas torsdag 17 november kl 9.00

Tid för träff

Projektgruppen skola träffas onsdag 23 november 15.15.
Välkomna!

fredag 4 november 2011

måndag 31 oktober 2011

Skolbiblioteken i fokus

Överallt pyser det och jäser om skolbibliotek. Expressen har just haft en artikelserie. Stora uppslag om ett tidigare dammtorrt ämne. Två hela uppslag 26 okt med stora feta rubriker. Dessutom flera följande artiklar:






torsdag 20 oktober 2011

Öppna dörrarna


Öppna dörrarna är vår vision inom Bildningsnämnden i Åstorp. Jag känner att det är dags att öppna dörrarna för att få synpunkter på de tankar som finns kring en uppbyggnad av skolbiblioteksverksamheten. Vi behöver synpunkter för att kunna få igång en bra verksamhet.
Tyck till! Känner att jag håller på att bli "hemmablind"
.... skulle bli tacksam för kloka synpunkter från er där ute .... och i detta skede i synnerhet från dig som inte bor i Åstorp! Hör av dig! Dela med dig av dina tankar - stort som smått.


onsdag 19 oktober 2011

Samordning och delaktighet


En liten kommun har stort behov av att samordna sina resurser för att få större helhet. Det gäller främst media som riktar sig till speciella grupper. Men det handlar också om Knowledge Management, dvs att vi tar till vara på den kompetens vi har i kommunen. Allt arbete elever och ambitiösa lärare lägger på undervisningsmoment bör tas till vara.

Tankar på en digital resurs har växt..... Har lekt med olika bloggar och wikis för att testa idéen. Bokblogg, Tips för digitala verktyg i undervisningen m m.

Bild på bokblogg Bild på bloggsida

tisdag 18 oktober 2011

Skattningstabell


Tittar man i den nya läroplanen ser man hur informationsfärdighet är ett genomgående tema.
En sammanfattning skulle kunna se ut så här:





onsdag 12 oktober 2011

Vilja att utveckla


Det är en positiv och välkomnande inställning rektorerna har till en kommande skolbiblioteksutveckling. Under mina besök väcks många frågor och många idéer landar i idéebanken.

Kvidingeskolan och Rågenskola - två lika stora skolor med samma åldersgrupper.
Skolan i Kvidinge kommer att behöva använda sitt bibliotek till klassrum p g a växande barngrupper. Rågenskolan med sin åldersintegrerade undervisning kommer att få lämna ifrån sig elever från Tingdalsområdet när Björnåsskolan står färdig. Tingdalsskolan kan då ta emot sina fyror och femmor - vilket de tidigare inte har haft plats för.

Samtidigt pågår en översyn av våra verksamheter. Kan vi hushålla bättre med våra resurser? Självklart kommer detta också att påverka hur skolbiblioteken kommer att se ut.

lördag 1 oktober 2011

Varför läser de bättre i Finland?

Inför planeringen av ett föredrag jag skall hålla i Finland läste jag lite på Utbildningsstyrelsens sidor och hamnade på förklaringen om varför man toppar Pisas läsfärdighetstest. Så här skriver man:


"Läsfärdigheten i Finland

Finländska ungdomar hörde enligt PISA 2000 till dem som läser bäst i världen. Finlands toppresultat berodde framför allt på flickornas utmärkta läsfärdigheter. Också pojkarna hörde till dem som läser bäst i OECD-länderna, även om skillnaden mellan flickor och pojkar är störst i Finland av alla länder som deltog i undersökningen. I Finland finns det en mindre andel svaga läsare än i övriga OECD-länder.

Fastän vi är medvetna om att läsfärdigheten i Finland är god, har vi ändå systematiskt arbetat med läsfärdigheten och också genomfört nationella utvärderingar av inlärningsresultaten i modersmålet. Utbildningsförvaltningen i Finland har kraftigt betonat läsfärdigheten efter en utvärdering som Utbildningsstyrelsen genomförde år 1995 (Stödjer grundskolan jämlikhet?), där det framgick att läsfärdigheten hos elever i klass 8 hade blivit sämre. Det här gav bland annat upphov till ett projekt för attutveckla skolbiblioteken år 1996, en kampanj för läsfärdighet år 1997 och spetsprojektet Läs och skriv! (Luku-Suomi!) åren 2001–2004. De oroväckande signalerna ledde alltså till snabba reaktioner, eftersom det finns en stark vilja i Finland att inte låta läsfärdigheten sjunka. Särskilt utvecklandet av medieläsfärdigheten innebär nya utmaningar."

....

Faktorer som förklarar den goda läsfärdigheten hos ungdomar i Finland

"Kultur som stödjer läsandet

  • läsande uppskattas i finländsk kultur (man beställer hem tidningar och läser högt för barn i hemmen) och det finns en bred förståelse för läsfärdighetens betydelse för elevernas lärande: medierna har fört fram betydelsen av goda läsfärdigheter och läsning på ett positivt sätt
  • kommunerna har ett heltäckande biblioteksnätverk och biblioteken är välförsedda, också familjer är flitiga biblioteksbesökare (tidningar, böcker, nätförbindelser), personalen på allmänna bibliotek arbetar för läsfärdigheten bland annat genom att ha kontakt med skolan (boktips)
  • moderns sociala ställning har visat sig utgöra en viktig modell för flickorna: finländska kvinnor är högt utbildade, arbetar utanför hemmet och läser mer än männen
  • TV visar i hög grad utländska program som är textade till finska och program sända av Svenska Yle ofta textade till svenska (barn och ungdomar läser texten och blir ganska snabba läsare)
  • ungdomarna surfar på webben, skickar sms och spelar rollspel, vilket har ökat läsandet och skrivandet under fritiden (trots att läsandet av böcker minskat)"

fredag 30 september 2011

En skola som blir två

Tingdalsskolan

Tingdalsskolan delas till två skolor. Björnås som nu byggs besiktigas i oktober 2011. Den gamla skolan får vid flytten bättre plats och kan disponera sina lokaler på ett mer ändamålsenligt sätt.

I dag består Tingdalsskolan av F-skolår 4. Efter flytten kommer skolan att husera skolår 3-5. Det finns många förskolegrupper i området - sex förskolor. 190 elever i grundskolan och 220 förskolebarn.

Efter flytten kommer skolans lokaler att omdisponeras och möjligheterna till ett skolbiblioteksrum blir större. Idag består skolbiblioteket av hyllor på två motstående väggar i en korridor. Ansvaret för inköp har tre lärare på skolan. Lärare och elever besöker då och då huvudbiblioteket för att låna.

Björnåsskolan kommer att ta emot skolår F-2. Det finns fem förskolor i området.

De nya lokalerna på Björnås kommer att innebära att det finns stora möjligheter till att integrera media i verksamheten så att läs- och språkutveckling kan gynnas på bästa sätt.

Allt som allt finns det 11 förskolor i Tingdal-Björnåsområdet!


torsdag 29 september 2011

Idag blev det studiebesök till Vuxenutbildningscentrum i Åstorp. En liten skola med ett brett och flexibelt kursutbud. Många förkortningar som jag inte är insatt i.

Introduktionsprogrammet (IM) hette tidigare Individuella programmet (IV). Ett program som är till för elever som inte är behöriga att söka till gymnasiet. Introduktionsprogrammet är mellan 1 till 3 år långt och erbjuder fem olika inriktningar.

GYVUX - En utbildning som är till för elever som avbrutit sina tidigare studier eller som behöver behörighet för vidare studier på universitet och högskola.

GRUV - Grundläggande vuxenutbildning som fokuserar på läsning, skrivning och matematik.

SFI - Svenskundervisning för invandrare. Grundläggande utbildning i svenska språket för vuxna som inte har svenska som modersmål.

Särvux - syftar till att ge kunskaper och färdigheter motsvarande det som ges i

* den obligatoriska grundsärskolan
* den obligatoriska träningsskolan
* specialutformade program på gymnasiesärskolan

Skolan har tidigare haft avtal och service från kommunbiblioteket i Åstorp. Detta avtal är uppsagt och ingen service finns längre. Det har också tidigare funnits en assistent som skött utlån och återlämning av media. Biblioteket har flyttats ner en våning då lokalen behövde användas till klassrum.

På skolan finns en grupp på tre personer som tillsammans skall diskutera mediafrågor och inköp.


fredag 23 september 2011

Vad gör en skolbibliotekarie?

Örkelljunga ger också en tydliga arbetsbeskrivningar på vad arbetet som skolbibliotekarier innebär. Exempel på de pedagogiska uppgifterna är:

  • Vägleda elever i informationssökning
  • Bibliotekskunskap
  • Delta i klassernas arbete med olika tema
  • Vägleda elever som behöver särskilt stöd i sin läsning
  • Vägleda enskilda elever vid besök i biblioteket
  • Stimulera elever till läsning med hjälp av aktiviteter i biblioteket, författarbesök och projekt i olika former
  • Bokprat

Det är också viktigt att samarbete sker både mellan skolbibliotekarierna och övriga pedagoger. Skolbibliotekarierna deltar i olika arbetslag och i skolornas konferenser.

För att sprida goda idéer och förmedla information träffas skolbibliotekarierna en gång i månaden. Barnbibliotekarien är sammankallande. Gruppen åker ut då och då för att prata vid rektorskonferenser och ute bland lärarna. Detta behövs för att påminna om verksamheten och dess service.


Små skolor

Alla elever skall ha tillgång till skolbibliotek enligt Skollagen. Skollagen föreskriver också att utbildningen ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas.

Örkelljunga kommun omfattar flera små byar med små skolor. Förutom centralortens tre grundskolor finns skolbibliotek i Skånes Fagerhult, Åsljunga, Eket och Tockarp. Totalt finns det åtta skolbibliotek varav ett är gymnasiebibliotek.

Alla skolor i Örkelljunga kommun är bemannade med fackutbildad skolbibliotekarie - även de minsta skolorna med 20-40 elelver.

Örkelljunga kommun

Redan vid hemsidans ingång erbjuds information om kommunens skolbibliotek samlat under rubriken Skolbibliotek. Det finns ett gemensamt ansvar mellan skola och bibliotek för att upprätthålla skolbiblioteksverksamhet i kommunen. Den huvudsakliga finansieringen går under bibliotekets budget.

Skolbiblioteksuppbyggnaden började i mitten av 90-talet då biblioteket vände sig till skolans rektorer med ett erbjudande om service till skolorna. Bibliotekarierna reste runt på skolorna och presentera ett smörgåsbord av tjänster som kunde erbjudas skolans elever och lärare. Dessa tjänster omfattade i huvudsak två inriktningar; lässtimulans och handledning i informationsfärdighet.

Rektorer, lärare och bibliotekarier arbetade tillsammans upp den skolbiblioteksverksamhet som sedan dess finns i Örkelljunga kommun. En verksamhet som nu ligger helt i linje med den nya skollagen!

lördag 17 september 2011

Omvärldsblick

I nästa vecka besöker jag Örkelljunga kommun där man har lång erfarenhet av skolbiblioteksverksamhet.
Omvärldsblick både nära och långt bort gör bilden fylligare.

Flygkarta


Gjort en "flygkarta" över området. Bra att ha koll över området och samtidigt kunna landa inom vissa områden för att där göra detaljerad karta.

tisdag 13 september 2011

Ivrigt väntande

Brinner av otålighet att få träffa rektorerna :-) Två rektorer är bokade. Alla har fullt upp nu med den nya läroplanen så jag får nog lugnt vänta. Börjar Nu-läges analysen med den information jag har.

måndag 12 september 2011

Utskicket gjort

En definition på begreppet "skolbiblioteksverksamhet" är utskickat till rektorerna tillsammans med en förfrågan om att komma ut till skolorna och besöka verksamheten för att analysera behov och önskemål.
Förslag för hur vi kan skapa en bättre resursfördelning

fredag 2 september 2011




Rapport över inledande delen av projektet är inlämnat till förvaltningschefen.

onsdag 31 augusti 2011

Vad är ett skolbibliotek?

.... några funktioner för en skolbiblioteksverksamhet


















Snart skall jag bege mig ut i verkligheten med antennerna utfällda. Rektorer, lärare, elever och bibliotekarier skall bli guider mot en bra skolbiblioteksutveckling i vår kommun. Men att fråga om något som man inte vet eller som man inte riktigt vet innebörden av ..... Hur skall man kunna veta vad man har att välja utifrån? Än en gång går tankarna tillbaka till: Vad är ett skolbibliotek?
Jag måste ge begreppet en innebörd för att kunna gå vidare.

tisdag 30 augusti 2011

Nytt redskap

Behovet att ta skärmbilder gör att jag hittar ett nytt verktyg: Screenshot. Enkelt "fotograferar" jag det jag ser på skärmen för att sedan kunna välja vilken del av detta jag vill visa.

Ny läroplan

















De nya kursplanerna blir den kompass processen skall följa. Vilket smörgåsbord av informationskompetens den nya läroplanen är! Genomgående visas på färdigheter elever behöver i ett livslångt lärande och där skolbiblioteket är en viktig pedagogisk resurs i att träna eleverna i informationsfärdighet!

Nuläge

Hur ser nuläget ut?
Hur ser organisationen ut?
Hur ser den geografiska spridningen ut?
Vilka resurser finns inom varje rektorsområde?


Uppdraget

Vad innebär uppdraget egentligen?


Godtagbar kvalitetsnivå, önskvärd kvalitetsnivå....?


Vilka förutsättningar har vi i relation till den kvalitetsnivå vi väljer?


Vilka behov och önskemål har aktörerna? Vilka är aktörerna? Hur kan vi spegla hela aktörsarenan med behov och utvecklingstillväxt? En arena som består av det antal rektorsområden som kommunen har med x antal elever, lärare, bibliotekarier men också utifrån ett yttre perspektiv med olika styrdokument och riktlinjer. Även perspektivet som projektledare med bakgrund som engagerad skolbibliotekarie påverkar den inriktning mitt uppdrag tar.
Picture of People on the move - Free Pictures - FreeFoto.com






Skafferiet

Jag är som en ekorre som samlar nötter inför hösten. Mycket är bra att ha och jag sparar febrilt. Tycks som om det blir överfyllt i mitt vinterförråd av idéer. Men den som spar den har. Jag fortsätter att googla njutningsfullt. Börjar fundera på hur jag skall hitta mina sparade "nötter" när jag befinner mig på språng mellan olika arbetsplatser. Usb-minnet hänger ständigt runt halsen - men denna bräckliga snara känns osäker och skör.
Picture of White clouds and blue sky - Free Pictures - FreeFoto.com
Jag börjar spana i Molnet. Dropbox är bra och den har jag använt tidigare - men jag känner att jag nog behöver mer kraft. Amazon blir valet där jag snabbt och enkelt överför mina filer.


Projektplan

Förvaltningschef Annika Hoppe har i den pågående organisationsöversynen utarbetat en projektplan som jag anpassar till detta uppdrag.


Finna vägen

Picture of Road across the moors - Free Pictures - FreeFoto.com

Hur börjar man då denna resa? Vilka redskap skall jag använda?

Uppdraget: Utveckla skolbiblioteken i Åstorps kommun.

Verktygen blir naturliga till att börja med - ingen dator - bara massor med lösblad och penna. Tankar och idéer blir till cirklar, pilar och rektanglar.

Vad har vi och vad vill vi ha? Vad börjar jag med? Jag vet vad jag tror på: Betydelsen av lässtimulans och undervisning/handledning i informationsfärdighet. Nödvändigt om vi skall kunna behålla och ge en rättvis skolutbildning som grundförutsättning för ett demokratiskt samhälle.

torsdag 25 augusti 2011

Djupdykning

Det är augusti månad 2011. Sommaren är på väg bort och hösten står och kikar och bjuder på ömsom sol och ömsom regn. I denna brytningstid sitter jag vid Kullens fyr en strålande sensommardag och njuter av vind och hav. Jag har med glädje antagit utmaningen att utveckla skolbiblioteksverksamheten inom Åstorps kommun. Ett projektuppdrag jag skall leda under två år.

Denna utvecklingsresa skall jag försöka klä i bilder och ord för att tydligare förankra och förtydliga de tankar som dyker upp under denna process.

Kanske kan du som vill utveckla skolbiblioteken i din kommun få inspiration... och även om du är en ensam skolbibliotekarie hoppas jag du kan få tips och idéer på hur du kan utveckla verksamheten på din skola.